hmm

Det spelar ingen roll hur långt eller hur fort du springer, du kan aldrig rymma från dig själv. Det spelar ingen roll hur roligt du har eller hur mycket du gör, du kan inte stänga ute dina tankar. Så hur kommer de sig att den du känner sämst är dig själv? Varför föds man inte med en manual? Eller en avknapp så att man kan stänga av sig själv och börja om från början? Jag tror jag testar de, jag går och lägger mig, så är jag omstartad imorn och kaaanske lite mer mig själv? Annars har det varit en fin helg, känslan just nu är kanske bara lyckan som går ur kroppen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0